10 april



Går in i vecka 37 idag och känner väl att livet där inuti gärna får kika ut redan om ett par veckor, så slipper jag ha så förbaskat långtråkigt när jobb lyser med sin frånvaro. 
Tacka gudarna för att jag har min fina Mattias. Tristressen och rastlösheten blir så mycket lättare att uthärda med hjälp av honom. Jag vet att han kommer bli världens bästa pappa till vårt barn. Jag kunde inte träffat någon bättre människa att leva livet med. Han får mig att skratta och ingen annan vet hur man bättre tröstar mig. Min klippa.

30 dagar kvar.


En av alla underbara bilder som Tessa tog i förrigår.

Idag är det exakt en månad till knodden är beräknad att titta ut. Vi alla vet hur fort en månad brukar gå. Jag hinner ju inte med, ska jag bli mamma inom en så snar framtid?
Jag känner så mycket kärlek för livet inuti. Jag njuter fortfarande varje sekund, men nu börjar nyfikenheten ta över mer och mer. Jag vill se hur Du ser ut, känna hur Du luktar, röra vid Dig.

7 april



Vaknade tidigt, som vanligt, och tog en promenad runt mitt fina söder. Såg inte en enda bil eller människa i rörelse och njöt av tystnaden.
Efter frukost tänkte jag krypa ner i sängen och sova lite till, men fick något ryck och cyklade ner till gymmet istället. Men nu är jag trött, så blir nog en liten nap innan vi ska iväg på påskfirande utanför stan!

6 april



Igår och idag. Sverige är förändringarnas land!

Långfredag och snön yr utanför fönstret. Jag sitter i soffan och njuter av livlig aktivitet i magen. Igår bäddade jag vaggan och insåg att, på söndag, är det endast en månad kvar. En ynka månad till den 8 maj. Och idag ska Tessa föreviga magen med hjälp av sin kamera!

2 april


Längtan växer sig bara större. Snart är Du här.

När jag jobbat färdigt så cyklade jag det fortaste jag orkade hem och fick äntligen se vagnen med egna ögon. Den är perfekt. Färgen är precis vad jag hoppats på och den är bara så fin. Tänk att det kommer ligga en liten människa i den om mindre än två månader.

31 mars


Min navel ser inte längre ut som den brukar.

Kikade ut genom fönstret imorse och såg ett tunt lager snö på marken. Den kommer inte stanna, får inte stanna. Imorgon är det april månad och nu är det dags för våren att verkligen komma. Undrar om vi kommer få en april- eller majbebis. Jag håller en liten tumme för att livet inuti vill kika ut i slutet av april, bara för att jag vet hur pass mycket min längtan kommer att ha växt sig innan dess. För tillfället pågår det en boxningsmatch i min mage och jag njuter. För varje sekund njuter jag. Även när jag haltar fram på grund av ichiasfoglossningwhatsoever så njuter jag. Hela tiden.

30 mars





Jag har haft en helt underbar fredag. Har varit igång i princip hela dagen så nu tänker jag inte röra mig ur soffan i onödan.
Startade dagen med en kort promenad innan jag åkte för att hälsa på underverket på bilderna ovan. En namnlös herre än så länge, men ack så söt. Och jag längtar inte direkt mindre nu..
Dessutom har jag hunnit med sushilunch, bowling, lite häng med en vän och blivit bjuden på middag av mamma, tillsammans med brorsdöttrarna.
Men nu är jag som sagt helt slut och väntar på att älskade sambon ska komma hem från jobbet. Fredagsmys!

29 mars

Sitter i soffan och tittar ner på en studsande mage. Idag är det 40 dagar kvar tills underverket förhoppningsvis väljer att komma ut. 40 dagar. Tiden springer iväg och jag förundras över hur mycket kärlek man kan känna till någon man inte ens sett.

Magstatus.



Nu börjar det bli lite tungt. Framförallt när livet där inuti verkar vilja trycka sig ut genom naveln, då gör det ont ont ont i svanken. Men jag försöker att inte klaga och istället tänka på hur bra jag mått under dessa veckor då underverket har växt sig större. Det är faktiskt först nu, de senaste veckorna, som jag har börjat känna mig riktigt gravid. Och då är det inte ens 9 veckor (och då snackar vi 2 veckor över tiden och igångsättning) kvar tills jag ska bli mamma. 9 veckor. Det är väl ingenting?!
Nu har frågorna om hur länge jag tänkt jobba, börjat dugga allt tätare och jag bara ler. Inte vet väl jag, det visar sig. Någon havandeskapspenning har jag inte ens tanken att söka. Jag mår ju så bra, så jobbar hellre än inte. Sen kommer nog en dag då kroppen tillslut säger nej och då får jag inse att det är dags för lite vila innan knodden väljer att titta ut. Om den dagen blir imorgon eller samma dag som värkarna sätter igång, det kan bara tiden utvisa.

24 mars

Är vaken mitt i natten. Igen.
Det har blivit lite av en tradition. Somnar som vanligt på kvällen, vaknar någon gång runt midnatt och behöver gå på toaletten och kan sen omöjligt somna om direkt, utan ligger och drar mig, pillar på mobilen, läser lite osv..
Igår var jag hos mamma på fredagsmys eftersom sambon hade kollegerna över hemma, så tanken var att jag skulle somna, och även vakna där, men icke. Vaknade som vanligt och tajmade lyckligtvis sambons hemgång så vi gjorde sällskap.

Nu har jag plockat upp lite här hemma och sitter i soffan och äter chilinötter. Börjar känna mig trött och ska väl snart göra natt för andra gången (insåg precis att jag ju inte sett senaste avsnittet av Biggest Loser Sverige, så blir nog inte sova riktigt än...). Och hoppas att jag inte vaknar igen på i alla fall några timmar!


19 mars



Hämtade ut bilbarnstolen på vägen hem och den ska nog sättas på plats i bilen om en inte allt för lång tid. När älskade sambon kom hem så hjälptes vi åt att skruva ihop spjälsängen som vi fick hem i helgen. För tillfället ser rummet ut som ett mindre kaos men snart ska det nog se beboeligt ut. Jag kan inte riktigt förstå att en det faktiskt är vår lilla knodd som ska sova i sängen och vaggan, som ska få sin blöja bytt på sängbordet och som vi ska köra runt på i fina vagnen från Emmaljunga. Längtan efter livet inuti blir ju inte direkt mindre när alla bitar börjar falla på plats inför ankomsten. Tänk att vi ska bli föräldrar åt ett litet underverk. Åh.

18 mars


Gjorde min söndag.

Sov hos mamma inatt efter en trevlig lördag med god lunch och middag, bebisklädertvätt samt en sväng på gymmet.
Efter en riktig brakfrukost imorse fick jag sitta fram i det snygga vrålåket här ovanför. Man skulle ha en audi a8, drömbil. Fick känna på lite hästkrafter och jäklar vilken känsla.

Har också hunnit tända ljus hos bästa vännen och tränat. Ikväll blir det pizza hos svärföräldrarna!

16 mars


Åh vad jag minns hur jag kände när den här bilden togs. 29 oktober. Mattias shoppade och jag var smakråd och rastlös. Drog upp tröjan inne i omklädningsrummet och såg ner på en putande mage. Då var jag i vecka 13. Blev fnittrig och glad för att jag kunde se att magen inte var så platt längre. Sen att ingen annan kunde se det, gjorde absolut ingenting.

Fredag och jag ser fram emot en ledig helg. Men först ska veckans sista arbetspass avklaras!

12 mars

Har haft en sån jäkla bra, och ledig, måndag.
Promenad med sambon, brödbak, lunch ute i solen med saknade vänner, en god glass, långpromenad (då jag tog på mig väst istället för jacka och frös inte ett jota. Vår.) vilket bland annat innebar en liten tripp down memory lane uppe på berget vid min grundskola. Utsikt över hela stan. Fina Eskilstuna.
Tänk vad bra man faktiskt kan må.

11 mars


Igår kom jag hem och insåg att sambon hade vattnat mina orkideér och tvättat alla kläder, som jag hade tänkt göra imorgon. Det är kärlek det!

Vaknade innan alarmet idag också, utvilad. Så nu är jag redo för ett långpass på jobbet. Därefter blir det lite söndagsmys i vanlig ordning. Har dåligt med jobb nästa vecka så håller tummarna för att jag blir väckt av att mobilen ringer imorgon bitti och att de behöver mig.

Ledighet är helt klart överskattat för oss arbetsnarkomaner...

Som förväntat..

Kom alldeles nyss hem och ligger nu i soffan. Äter smörgåsar till middag och skulle kunna somna vilken sekund som helst. Men ska försöka se åtminstonde några av bidragen i melodifestivalen innan jag släcker ner för idag!


10 mars

Tanken var att jag skulle sova ut en del idag, då jag inte börjar jobba förräns kl. 8.30. Men min kropp ville tydligen något helt annat och vaknade till liv redan för 1,5 timme sedan. Tack, eller inte.
11 timmar av min lördag kommer alltså spenderas på jobbet, sen kommer jag förmodligen däcka som en klubbad säl i sängen. Samma procedur imorgon. Det är ju en jäkla tur att jag trivs så himla mycket på mitt arbete, plus att det alltid är en härlig känsla när man slitit hårt och lönen hamnar på kontot!

Och just det, igår var jag på besök hos barnmorskan. Fick höra de underbara hjärtljuden från livet inuti och än en gång såg alla värden bra ut. Det känns helt sjukt att det bara är 59 dagar kvar tills den 8 maj är här. 59 fjuttiga dagar!!

4 mars


Bakifrån sett så ser man ju inte ens det minsta gravid ut.

Det var alldeles för längesen nu. Många månader sen jag gick från gymmet och kände mig helt galet slutkörd. En lång tid sen mina muskler kändes alldeles utpumpade. Nu går jag ner, lyfter vikter som inte bjuder till utmaning, trampar på crosstrainern sådär lagom hårt så jag inte blir allt för anfådd och går hemåt med en helt okej känsla i kroppen. Idag tränar jag för att orka med det jag har framför mig, men jag kan inte påstå att bristen på endorfiner är jätteskoj.
Först och främst längtar jag efter livet inuti. Längtar så efter att få upp mitt eget kött och blod på bröstet. Det ögonblicket vet jag kommer vara det största i mitt liv. Men sen, när vi kommit in i vår vardag - då ser jag fram emot att gå ner på gymmet och träna tills kroppen skriker efter nåd.

2 mars

Vaknade lite tidigare än planerat och har hunnit med att mysa med sambon och njuter nu av en livlig krabat inuti magen. Första frukosten är intagen och snart ska jag cykla till jobbet för nummer två. Fredagsfeelingen har redan infunnit sig och efter jobbet ska vi ut till Torshälla för middag och mys. Nu var det alldeles för längesen, så det är efterlängtat!


29 februari



Jag kan inte smälta att det är ett liv inuti mig.
Det är en liten liten människa som gör så att ryggen smärtar och att jag måste springa på toa stup i kvarten. En liten bit av mig och en liten bit av Mattias som får mina revben att ibland ömma så att jag blir galen. Jag kan inte riktigt förstå att det är ett underverk som får magen att studsa åt alla möjliga håll.

Jag kan inte riktigt smälta att vi detta år kommer bli föräldrar. Åt lilla livet inuti.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0