Min navel ser inte längre ut som den brukar.

Kikade ut genom fönstret imorse och såg ett tunt lager snö på marken. Den kommer inte stanna, får inte stanna. Imorgon är det april månad och nu är det dags för våren att verkligen komma. Undrar om vi kommer få en april- eller majbebis. Jag håller en liten tumme för att livet inuti vill kika ut i slutet av april, bara för att jag vet hur pass mycket min längtan kommer att ha växt sig innan dess. För tillfället pågår det en boxningsmatch i min mage och jag njuter. För varje sekund njuter jag. Även när jag haltar fram på grund av ichiasfoglossningwhatsoever så njuter jag. Hela tiden.