Kunde inte stoppa tårarna nyss. Världens bästa sambo höll om mig när jag grät som ett litet barn. Alla känslor på en och samma gång så att säga. Livet inuti gör det inte lätt. Och mitt i allt hulkande och snyftande så kom jag på hur förbannat jävla mycket jag saknar min brorson. Världens bästa Axel, som betyder så otroligt mycket för mig. Så nu hoppas jag det blir måndag kväll och jag kan ta igen förlorad tid.