Kickade igång denna fredag med ett pass på gymmet, det fjärde denna vecka faktiskt. Är jäkligt stolt över att jag tagit mig ner till gymmet åtminstonde någon gång varje vecka under denna graviditet. Självklart är det inte riktigt samma sak nu. Jag pressar inte mig själv utan lyssnar på kroppen och tränar för att underhålla. Jag hoppas att träningen kommer underlätta för mig vid det stora kraftprovet som väntar samt göra det lättare att komma tillbaka min "vanliga" kropp efteråt. För trots att jag inte gått upp så farligt mycket i vikt, så är ju inte kroppen alls detsamma som den var förut. Men det är det värt. Livet inuti är värt allting.