Har tillbringat denna söndag i sängen, i soffan, sängen och i soffan igen. Två toapappersrullar är slut och jag har sovit många timmar. Har nu tryckt i mig en vitlök och en ipren och håller tummarna att natten inte blir allt för jobbig. Är inte det det värsta när man är förkyld? Nätterna. Jag sover alltid som en kratta, snyter mig i det oändliga, svettas, fryser osv.

Jag har tyckt synd om mig själv hela dagen. Sambon har fixat tvätten och jag har bara kört med honom. Det dåliga samvetet gnager. Jag har också insett vad man ofta glömmer bort när det handlar om förkylningar och "lättare sjukdomar". INSTÄLLNINGEN. När jag gick hem från jobbet i fredags tänkte jag "nu känns det konstigt i halsen", "jag kommer säkert bli sjuk". Och sepåfan, det blev jag.

Imorgon ska jag försöka tänka mig frisk. Och INTE tjata på min fina sambo.