Jag tänker glädjas åt det liv jag får leva

När jag ser på dig vill jag bara gråta. Jag vill vara fly förbannad för att just du skulle råka ut för detta. Jag minns dig som en människa med hett temperament, en snygg person som alltid var brun som en pepparkaka, hade naglarna målade i en odiskret färg, gick runt i bikini och pumps. Du var alltid glad.

Idag är du inte densamma, samtidigt som du är dig så lik.
Idag saknar jag alla somrar då vi sågs. När jag sprang runt i skogen runt ert hus, satt i hammocken och drack saft. Jag tänker tillbaka på min barndom. Er fina våning i Stockholm, den stora tågbanan.

Varför blev det såhär?

Vill du kommentera?
Postat av: syster

Vem?Ingrid?

2010-07-21 @ 13:44:20
URL: http://mrandmrsekman.com

Här kan du kommentera:

namn
Remember me?

mejladress (visas inte för någon)

blogg?

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0