Nu har tydligen klockan hunnit bli imorgon redan. Jisses.

Så, IGÅR, var en jäkla dag.
Innan jobbet tog jag en sväng utanför stan, för att få hjälp med att titta hur mycket olja det fanns i bilen. INGENTING tydligen. Sedärja. Väl i Strängnäs blev jag informerad om att det kunde vara lite dåligt med kylarvätska också. Så innan jag begav mig ut på motorvägen svänge jag in på en mack. Gissa hur mycket kylarvätska det fanns? INGENTING. Och som pricken över i;et fick varken jag eller de två tjejerna upp locket på behållaren.
Jag lyckades som tur va haffa en karl som var påväg därifrån. Efter många suckar fick vi (okejdå, han..) upp locket, i glykol och vatten och jag kunde åka hem. Äntligen! En okänd man räddade alltså min dag och jag funderade hela vägen hem hur motorn hade lyckats hålla sig vid liv så himla länge...

Bilar är bara bra när någon annan sitter bakom ratten och har ansvaret! :D