Gång på gång blir jag påmind om hur sorglig, förjävlig, otäck och förbannat orättvis verkligheten är allt för ofta. En alldeles för tidig morgon, i en annars vacker kyrkopark, kan på en sekund omvandlas till en mardröm. Jag tänker på dig, du är inte värd den smärta som du känner. En förbannat orättvis verklighet.

Man öppnar upp ögonen, inser att man inte ska ta någonting för givet.