Jag avundas de människor som har en sund relation till mat. Avundas dem som aldrig vaknar på morgonen och funderar över vad som ska förtäras till frukost, lunch och middag. Jag skulle vilja kunna ta en stor näve av chilinötterna som lockar, eller hälla upp lite mer glass i skålen utan tankar som "jag borde inte" eller "onödiga kalorier". Det är förjävligt att ständigt lägga energi på att utvärdera dagen som gått. Att ångra, älta.
Jag avundas de människor som låter bli att fokusera på sådant som jag fokuserar på. Att tillslut bli en människa som kan avdramatisera allt som har med mat att göra, att en dag slippa skiten jag tyvärr satt mig själv i - det är ett av mina mål.