Äntligen. Jag lyckades. Kontrollvägningen gick galant. Trenden är bruten och min vikt pekar inte sakta men säkert nedåt längre. Det kändes förjävla bra att se siffrorna. "Hur kan man bli glad över att gå upp i vikt?". Det är svårt att förklara faktiskt. Men nog är jag glad alltid. Och som lite grädde på moset har jag tydligen blivit 0,5 cm längre också.
Nästa besök är några månader bort, mer behövs inte. Åh, vad stolt jag är över mig själv. Ångestdjävularna kickar jag hela tiden och det är en sjukt skön känsla.

Ikväll blir det naturgodis, massor av mörk choklad, plugg och slappande framför datorn/tv;n.
Imorgon börjar jag på nytt. Med mindre frukt, mer variation och med ett mål att, en dag, bli världens lyckligaste!

ps. Stort tack till dig Tessa. Tack för allt!