innan jag somnar
Bakom min fasad finns en ganska så sorglig individ. Någon som lägger hur mycket fokus som helst på sådant som jag egentligen inte borde lägga fokus på. Jag undrar om min dröm, att en dag lyckas älska mig själv, någonsin kommer slå in.
Jag har även fått för mig att jag tänker alldeles för mycket. Ibland skulle jag bara vilja trycka på någon sorts pausknapp. Jag skulle vilja stanna upp i vardagen, bli fri från alla krav jag ställer på mig själv och få njuta fullt ut. För en gång skull bara.
Kanske borde jag inte dela med mig, men ikväll gråter jag. Ikväll känner jag för att gråta tills tårarna tar slut.
Du är inte ensam. Vi fastnar alla i ekorrhjulet och tankarna spinner och spinner fast vi inte vill. En pausknapp för att lära sig stanna upp och njuta skulle vara underbart.. Och du, du är inte tråkig. Man väljer själv hur man vill leva sitt liv, och ditt sätt är inte mindre bra än någon annans.
Håller helt med Pethra. Man väljer själv hur man vill leva sitt liv, och så länge man trivs med det så spelar det ingen roll vad man gör. Och du är absolut inte tråkig, tvärtom skulle jag vilja säga! Jag älskar dig, och du är speciell
Jag känner precis desamma, jag tackade ikväll nej till en fest för att isället vara hemma och mysa istället. Jag känner ingen glädje i att supa mej stupfull och sedan berätta till alla om hur full jag var, då är jag hellre tråkig.
Du är abolsut inte ensam om att vilja ha ditt liv sådär. Jag njuter mer av mitt liv när jag är hemma och myser istället för att vara ute och festa sönder. Låt de kalla oss tråkiga, men det är deras förlust, inte vår.
