Tänk om i övermorgon inte blir den befrielsen jag har förväntat mig. Helt plötsligt längtar jag inte ens efter torsdag. Jag är mest rädd bara. För att bli dömd, granskad, känna mig obekväm. Varför kan jag inte bara älska mig själv?

Ridningen gick skit, imorgon blir det plugg, skola, plugg. Bitter till tusen. Men jag kommer också få träffa mina älskade, ni kommer nog göra min morgondag.

Nu blir det andra avenyn, hemcykling och sen sömn.