Nervositeten fann mig under natten. Jag har sovit oroligt, dels för att jag känner att jag kommer vara kass idag och dels för att någon tydligen fick lite för mycket av det goda i sig.. Äsch, hur säger man (=jag får väl ta tjuren vid hornen?) och göra mitt bästa, för jag kan inte komma mer än sist. Just let's get it over with, känner jag. Tävling och jag går inte ihop, att jag inte bara inser det.

Efter den hemska tävlingen ska jag kanske följa med syster och älsklingsA till Strängnäs, Oknö närmare besämt, för en liten get-together med släkten!

För visst kan man inte bli världens sämsta över en natt?